M urklor är onekligen goda. På sistone har de dock mest diskuterats med avseende på giftighetsgrad. Rå, oberedd stenmurkla är onekligen mycket giftig, därvid den giftigaste av murklorna. Den innehåller liksom alla murklor giftet gyrometrin, vilket i kroppen brytes ned till bl.a metylhydrazin. Förr sades murklor innehålla helvellasyra, vilken senare emellertid har bevisats bestå av en mix av ämnen, därutinnan gyrometrin är blott en.

M an vet att giftet inte elimineras 100% vare sig vid förvällning eller torkning. Man vet också att giftet i någon mån ackumuleras i kroppen. Den gamla rekommendationen var att man antingen skulle förvälla och blötlägga svampen eller också torka den. Rekommendationen stramades med tiden upp och angav då först förvällning, sedan torkning. Vanligast idag är att helt avråda från förtäring av murklor. Emellertid skall den behandlade svampens giftighet ställas i relation till annan kemikalieexposition för vilka inga varningar utfärdas. Trots allt har väldigt många frossat på stenmurkla utan att lida några synbara men. Om du är villig att ta risken så kommer här en litet aptitretare.

S vampen toppmurkla anfinnes i hagar och lundar med sandig jord. Stenmurkla hittar du i sandig barrskog. Färgen på den knöliga hatten kan vara allt från guldgult till svart.

F örvällning sker i minst 4 minuter varpå vattnet hälles av. Blötläggning tillgår så att svampen lägges i vatten och får ligga 2- 10 timmar varefter vattnet hälles av. Torkning sker lättast på nätgaller eller ett liknande, luftigt underlag. Murklorna måste ligga och torka i minst 6 veckor på en torr, varm plats. Efter torkningen skall svampen läggas i en lufttät burk. Torkade murklor bör blötläggas alldeles innan de såsmåningom skall användas.

S å här tillreder du murkelsoppa: 30 gram torkade, sedemera uppblötta murklor fräses i en panna. Blanda den frästa svampen med 1/2 deciliter vetemjöl. Rör ned blandningen i 8 deciliter färdig köttbuljong och tillsätt 2 deciliter vispgrädde. Krydda med örtsalt. Ät och njut!

   Kåre Andersson